Förbjuden och censurerad fantastik
I det här temat kan du läsa en text om förbjuden och censurerad fantastik, det vill säga fantasy, science fiction, dystopier och skräck, skriven av Jerry Määttä, docent i litteraturvetenskap och lektor i historia. Längre ner finns också ett urval av förbjudna fantastikböcker.
Förbjuden och censurerad fantastik
Med fantastik menas oftast icke-realistiska genrer som science fiction, fantasy och skräck, men ibland även magisk realism, absurdism och surrealism. Gemensamt för fantastiken är att berättelserna på något avgörande sätt avviker från vår samtida eller historiska verklighet, exempelvis för att de utspelas i framtiden, i en sagovärld eller för att de rymmer övernaturliga inslag.
Många tycks instinktivt förknippa fantastiken med barn- och ungdomslitteraturen eller den rena underhållningslitteraturen. Ända sedan antiken har dock detta slags berättelser – i form av allegorier, fabler och satirer – använts för allvarligt menad samhällskritik genom ett grepp som kallas främmandegöring. Det går ut på att något välbekant skildras som något främmande, vilket inbjuder läsarna till att ifrågasätta förgivettagna sanningar. Ett klassiskt exempel är Jonathan Swifts Gullivers resor (1726), där de små lilliputtarnas bråk om i vilken ända ett ägg ska skalas kan läsas som en kritik av hur fåniga samtidens strider mellan katoliker och protestanter egentligen var.
Sedan århundraden har fantastiken använts för att kritisera makten, belysa missförhållanden eller för att varna för olika slags samhällsutvecklingar.
Sedan århundraden har fantastiken använts för att kritisera makten, belysa missförhållanden eller för att varna för olika slags samhällsutvecklingar. Mest tydligt är detta kanske i dystopin, som ofta ses som en undergenre till science fiction och som sedan det tidiga 1900-talet använts för att diskutera exempelvis farorna med totalitära och ojämlika samhällen, övervakning, propaganda och brist på åsikts- och yttrandefrihet. Några av de mest berömda exemplen är George Orwells 1984 (1949), Margaret Atwoods Tjänarinnans berättelse (1985) och Suzanne Collins Hungerspelen (2008), som alla på något sätt är eller har varit förbjudna, tillsammans med andra dystopier som Jevgenij Zamjatins Vi (1924) och Ray Bradburys Fahrenheit 451 (1953).
Den sistnämnda är särskilt intressant då Fahrenheit 451 utspelas i en framtid där böcker är förbjudna och brandkårens uppgift blivit att hitta och bränna böcker (titeln är den temperatur vid vilken papper påstås fatta eld). Ironiskt nog började Ray Bradburys amerikanska förlag redan på 1960-talet, utan författarens vetskap, censurera innehållet i romanen i en utgåva riktad till amerikanska high school-elever. Sammantaget handlade det om ett drygt sjuttiotal ingrepp där svordomar och referenser till abort, sex och alkohol ändrades. Fahrenheit 451 är också mytomspunnen för att den redan på 1950-talet gavs ut i en begränsad upplaga med brandsäker, men möjligen hälsovådlig asbestpärm, vilket förmodligen inspirerade Margaret Atwood till ett liknande tilltag med att auktionera ut en obrännbar utgåva av Tjänarinnans berättelse år 2022.
Det kanske mest slående med listan över förbjuden fantastik är med vilken osviklig precision censorer och förbudsivrare lyckats pricka in många av dessa genrers guldkorn
Det kanske mest slående med listan över förbjuden fantastik är med vilken osviklig precision censorer och förbudsivrare lyckats pricka in många av dessa genrers guldkorn: berättelser som inte bara är välskrivna, utan som också uppmanar läsarna att tänka nytt och betrakta sin omgivning med en kritisk blick. I Ursula K. Le Guins mästerverk Mörkrets vänstra hand (1969) genomförs ett tankeexperiment med en planet utan fasta biologiska kön. I Octavia E. Butlers Tidens länkar (1979) reser en ung svart kvinna fram och tillbaka i tiden till slaveriet i den amerikanska södern. Och i Margaret Atwoods Tjänarinnans berättelse skildras en framtida kristen teokrati där kvinnor berövats sina medborgerliga rättigheter och förbjudits att läsa böcker. Just frågor om genus och kvinnors rättigheter tycks på många håll i världen fortfarande uppfattas som alltför provokativa för att tillåtas, även om förbuden ibland motiveras med att böckerna rymmer sex och våld, ämnen som stått i centrum för mänskligt berättande åtminstone sedan Bibeln.
Inom fantasygenren har försöken att förbjuda och censurera böcker oftast varit tydligt religiöst motiverade. Mest berömda är antagligen angreppen mot J. K. Rowlings böcker om Harry Potter (1997–2007), då de rymmer positiva skildringar av häxkonst och ockultism. I USA har det rentav anordnats bokbål för att försöka få den unge trollkarlens äventyr att gå upp i rök. Andra böcker som drabbats av liknande anledningar är L. Frank Baums Trollkarlen från Oz (1900), som med sina häxor inte bara rymmer ockulta inslag, utan också starka kvinnliga karaktärer, och Roald Dahls Häxorna (1983), även om Dahl oftare kritiserats för misogyni och rasism än satanism. Faktum är att till och med den fromme katoliken J. R. R. Tolkien, med Sagan om ringen (1954–1955), har råkat ut för anklagelser om ockultism och satanism, trots att hans mest berömda verk har tydliga inslag av kristen allegori.
De fantasifulla, övernaturliga inslagen stämmer inte överens med förbudsivrarnas egna, religiöst färgade uppfattningar om världens beskaffenhet.
Vad som står i centrum för detta slags förbud är helt enkelt romanernas verklighetsbild: de fantasifulla, övernaturliga inslagen stämmer inte överens med förbudsivrarnas egna, religiöst färgade uppfattningar om världens beskaffenhet, varför böckerna uppfattas som farliga konkurrenter. Eftersom all skönlitteratur i grund och botten bygger på fantasier, och då dessa inom fantastiken ofta tas till en ännu högre nivå, går det att se dessa strider som en kamp om människors rätt att överhuvudtaget få använda sin fantasi. ■
Jerry Määttä är docent i litteraturvetenskap och lektor i historia med kulturvetenskaplig inriktning vid Stockholms universitet.
Texten publicerades inför Banned Books Week Sverige 2026.
Nedan följer ett urval av förbjudna och censurerade böcker i genren fantastik, både nutida och historiska exempel. Fantastik rymmer såväl fantasy och science fiction som dystopier och skräck. Titlarna har tagits fram av Dawit Isaak-biblioteket i Malmö och Svenska PEN. Hela listan över förbjuden litteratur uppdateras kontinuerligt, så det kan finnas fler fantastiktitlar där.
Listan är sorterad i alfabetisk ordning efter författarens efternamn. Har du frågor om en specifik titel eller vill tipsa om en bok som inte finns på listan än kan du maila bannedbooks@svenskapen.se.
MARGARET ATWOOD – THE HANDMAID'S TALE / TJÄNARINNANS BERÄTTELSE
Utgiven 1985 i Kanada. Svensk översättning: Maria Ekman
Margaret Atwoods dystopiska roman Tjänarinnans berättelse utspelar sig i ett framtida Amerika där demokratin avskaffats och ersatts av kristen teokrati. Sedan boken publicerades har den förbjudits många gånger, till exempel i USA, Iran, Spanien och Portugal. I Iran har boken stött på motstånd när den skulle översättas och ges ut i landet. Innehåll om feministisk aktivism och politiska ideologier togs bort eftersom det krockade med den iranska regimens narrativ. Förbuden på skolor och bibliotek i USA handlar om att innehållet i Tjänarinnans berättelse beskrivs som anti-kristet. Boken anses också innehålla sexuellt explicita scener, våld och skildringar av hbtq-personer vilket lett till förbudsförsök.
2022 auktionerade Margaret Atwood och förlaget Penguin Random House ut ett obrännbart exemplar av Tjänarinnans berättelse som ett sätt att öka medvetenheten om det ökade antalet bokförbud i USA. I samband med lanseringen av den obrännbara boken sa Atwood: ”Let’s hope we don’t reach the stage of wholesale book burnings, as in Fahrenheit 451. But if we do, let’s hope some books will prove unburnable — that they will travel underground, as prohibited books did in the Soviet Union”.
L. Frank Baum – The Wonderful Wizard of Oz / Trollkarlen från Oz
Utgiven 1900 i USA. Svenska översättningar: Sam J. Lundwall, Marie Helleday Ekwurtzel, Christina Westman
Den numera klassiska sagan Trollkarlen frånOz har sedan publicering blivit utsatt för flera förbud och förbudsförsök, framför allt i USA.
1928 plockade till exempel folkbibliotek över hela landet bort boken från hyllorna. Då var anledningen att boken inte var verklighetstrogen och att den skildrade häxkonst och starka kvinnliga karaktärer.
I ett uppmärksammat fall 1986 försökte en grupp kristna familjer i Tennessee få bort Trollkarlen från Oz och flera andra böcker från läroplanen eftersom de upplevde att boken främjade bland annat ockultism, sekularism, pacifism och feminism. En förälder menade att hennes barn skulle bli ”seduced into godless supernaturalism” om de läste boken. En domare beslutade att föräldrarnas barn inte behövde läsa boken i skolan, men de nöjde sig inte med detta utan ville att boken skulle förbjudas helt i amerikanska skolor. Till slut nådde fallet Högsta domstolen men domarna valde att inte ta upp målet och boken fick vara kvar i amerikanska läroplaner.
RAY BRADBURY – FAHRENHEIT 451
Utgiven 1953 i USA. Svensk översättning: Siv Nordin
Titeln på boken syftar till den temperatur då papper sägs självantända och romanen handlar om en brandman som i en dystopisk framtid arbetar med att elda upp litteratur – som i det här samhället är strängt förbjuden. Ironiskt nog har Fahrenheit451, en bok om att förbjuda böcker, varit förbjuden på många platser av olika anledningar sedan publicering. Boken blev också känd för att den redan på 1950-talet gavs ut i en signerad upplaga om 200 exemplar som gjorts brandsäker genom att man använt asbest.
Boken var en av många som förbjöds av apartheidregimen i Sydafrika under 1950- och 1970-talet och den brändes på bokbål. Den har också förbjudits på skolor i USA från 1980-talet fram till idag med motiveringen att språket är vulgärt och att Bibeln bränns i boken. 1992 delades Fahrenheit451 ut till elever på en skola i Kalifornien, men med alla ”obscena” ord överstrukna. När föräldrar reagerade på detta och kontaktade medier ledde det till att skolan tog in ocensurerade exemplar av boken igen. 2006 krävde en förälder att boken skulle plockas bort från läslistan i hennes dotters klass eftersom boken skildrar att Bibeln bränns.
Octavia E. Butler – Kindred / Tidens länkar
Utgiven 1979 i USA. Svensk översättning: Sofia Stenström
Tidens länkar handlar om Dana, ung afrikanamerikansk författare, som genom tidsresor förflyttas mellan sitt hem i Los Angeles 1976 och en bomullsplantage i Maryland innan inbördeskriget.
Boken har framför allt ifrågasatts och förbjudits på amerikanska skolor till följd av skildringen av slaveriet, våld och rasfrågor. Tidenslänkar var en av över 700 böcker som plockades bort från klassrum i Orange County i Florida 2024 efter att en ny lag införts som förbjuder material med ”sexuellt innehåll” i skolor. Tidens länkar har också förbjudits på fängelser i USA till följd av regler som begränsar vilka ämnen som fångarna får läsa. Anledningen bakom dessa förbud är säkerheten på fängelserna men har i praktiken betytt att många böcker som behandlar USA:s medborgarrättsliga historia och berättelser om slaveriet har förbjudits.
Karel Čapek – R.U.R
Premiär 1921 i Tjeckoslovakien. Svensk översättning: Eva Briis-Norén & Sam J. Lundwall.
Karel Čapek var en tjeckisk dramatiker och författare känd för bland annat för pjäsen R.U.R som introducerade världen för begreppet "robot" från tjeckiskans "robota" som översätts till "slav" eller "hårt slit". Karel Čapek var en uttalad motståndare mot nazismen, vilket fick honom stämplad som Nazitysklands fiende. Efter ockupationen av Tjeckoslovakien 1939 förbjöds hans böcker, däribland R.U.R. Det råder delade meningar om när förbudet trädde i kraft, om det var i samband med ockupationen och var riktat specifikt mot Karel Čapek, eller om förbudet kom i efterdyningarna av mordet mot Reinhard Heidrich, chef för Reichssicherheitshauptamt (Rikssäkerhetsöverstyrelsen), då förbud förbud riktades mot de flesta etablerade tjeckiska författarna.
SUZANNE COLLINS – THE HUNGER GAMES / HUNGERSPELEN
Utgiven 2008 i USA. Svensk översättning: Lena Jonsson
Hungerspelen har förbjudits på flertalet skolor i USA sedan den första boken gavs ut 2008. Bokserien hamnade också på plats 3 på American Librarys Associations lista över böcker som utsatts för flest förbudsförsök under 2011. Anledningarna handlar främst om att boken innehåller våldsskildringar, grovt språk, ockultism/satanism och att den går emot traditionella familjevärderingar. Många tror dock att förbuden egentligen handlar om bokens budskap om politiskt motstånd, uppror och att stå upp mot auktoriteter. I Thailand förbjöds hälsningen från serien där människor i tystnad håller upp tre fingrar i luften. Hälsningen blev vanlig i protesterna mot militärkuppen i landet 2014 som ett sätt att visa solidaritet och motstånd.
Roald Dahl – The Witches / Häxorna
Utgiven 1983 i Storbritannien. Svensk översättning: Meta Ottosson
Roald Dahls klassiker Häxorna har ifrågasatts av flera anledningar sedan den kom ut. På bibliotek i Storbritannien plockades boken bort eftersom den ansågs vara misogyn eftersom det i boken står att häxor enbart kan vara kvinnor och att häxor är farliga. På skolor i USA har boken kritiserats för att vara satanistisk eftersom den skildrar häxor och häxor är en del i satanistisk tro. Häxorna hamnade på plats 22 över böcker som utsatts för flest förbudsförsök på amerikanska bibliotek under 1990-talet. När Roald Dahl fått frågor om förbudsförsöken har han bland annat sagt att ”boken är en fantasi och ett stort skämt. Vi vet alla att häxor inte finns, i alla fall inte på det sätt som jag skrivit om dem”.
På senare år har Roalds Dahls böcker kritiserats på grund av hans åsikter snarare än innehållet i böckerna. Han har anklagats för att vara anti-semitisk, misogyn och rasistisk.
Häxorna var en böckerna som reviderades 2023 efter att det brittiska förlaget anlitat så kallade ”sensitivity readers” att gå igenom Roald Dahls böcker för att ändra hur till exempel ras och kön skildras. Dahl själv hade decennier tidigare sagt till sina förläggare att inte ändra ens ett kommatecken i hans böcker, men detta gick man emot. Hundratals ord och formuleringar som kunde uppfattas som kränkande och nedsättande ändrades. I Häxorna handlade det till exempel om att en passage där häxornas skallighet behandlas har ändrats på så vis att det nu stod att kvinnor kan vara skalliga av massor av anledningar och att det inte är något fel med det. Efter stora protester bestämde förlaget att originalversionerna av böckerna skulle finnas kvar, men de drog inte tillbaka de reviderade böckerna.
Neil Gaiman – The Sandman
Utgiven 1989–1996 i USA. Svensk översättning av Den absoluta Sandman: Cato Vandrare, Göran Semb
The Sandman är Neil Gaimans hyllade serieroman i 75 delar om den odödliga Dream som tillfångatagits och fängslats i decennier. Bokserien har främst ifrågasatts i USA och argumenten bakom förbudsförsöken handlar om att den innehåller ett grovt språk, ockultism, könsöverskridande identitet, sex och att den bryter mot traditionella familjevärderingar. Serien har speciellt mötts av kritik när böckerna stått på bibliotekshyllor för unga vuxna, eftersom den anses olämplig för barn.
The Sandman och Gaimans andra böcker har också bojkottats av flera läsare sedan 2024 då anklagelser om sexuella övergrepp riktas mot Neil Gaiman från flera kvinnor. Gaiman har förnekat alla anklagelser och menar att han utsätts för en smutskastningskampanj.
Dmitrij Gluchovskij – Metro 2033
Utgiven 2005–2015 i Ryssland. Svensk översättning: Ola Wallin
Metro 33, Metro 34 och Metro 35 av den ryska författaren och journalisten Dmitrij Gluchovskij är en bästsäljande science fiction-serie som handlar om ett postapokalyptiskt Moskva där ett kärnvapenkrig gjort det omöjligt att bo ovan jord och människorna istället skapat samhällen i tunnelbanesystemet. Böckerna blev en stor succé i både Ryssland och internationellt och har även blivit datorspel.
Efter Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina 2022 har Dmitrij Gluchovskij flera gånger uttryck kritik mot kriget i sociala medier. Det ledde till att han, i sin frånvaro eftersom han lever i exil, dömdes till åtta års fängelse och klassades som en ”utländsk agent”.
Metro-serien har inte uttryckligen förbjudits i Ryssland, men i och med att Gluchovskij stämplats som utländsk agent får det konsekvenser för hans böcker. Hans böcker får säljas men de har 18-årsgräns och har plastats in så att man inte kan bläddra i dem. På biblioteken får böcker av utländska agenter inte finnas överhuvudtaget.
ALDOUS HUXLEY – DU SKÖNA NYA VÄRLD / BRAVE NEW WORLD
Utgiven 1932 i Storbritannien. Svensk översättning: Greta Tiselius
Huxleys dystopi Du sköna nya värld kom ut 1932 och utspelar sig år 2540. I den så kallade världsstaten har genteknik gjort att människan kan formas till perfektion och barn tillverkas på industriell väg och delas redan i provrörsstadiet in i olika kaster som får olika uppgifter senare i livet. Hela befolkningen passiviseras bland annat genom den statssanktionerade drogen soma som i praktiken tar bort människors fria vilja och gör livet sorglöst.
Som många andra dystopier har Du sköna nya värld mött motstånd och förbjudits. I Australien och Irland förbjöds boken när den kom ut eftersom den ansågs gå emot traditionella familjevärderingar och kyrkan och för att var obscen och innehöll sex.
I USA har boken flera gånger hamnat på American Library Associations listor över böcker som utmanas och utsätts för förbudsförsök på amerikanska bibliotek. På såväl 1990-talet, 2000-talet och 2010-talet finns Du sköna nya värld med på listan över decenniets hundra mest förbjudna böcker. 2010 var boken den tredje mest utmanade på amerikanska bibliotek. Anledningarna bakom dessa förbud handlar oftast om att boken innehåller vulgärt språk, nakenhet, rasism och att den skulle vara sexuellt explicit.
Stephen King – Carrie
Utgiven 1974 i USA. Svensk översättning: Bo G. A. Ericsson
Stephen Kings debutroman Carrie om en mobbad flicka med övernaturliga krafter blev hans genombrott. Läsåret 2024/2025 var Stephen King den mest förbjudna författaren i amerikanska skolor, med totalt 206 fall av bokförbud. Carrie var en dessa, och till och med Kings memoar Att skriva: En hantverkares memoarer förbjöds. Anledningarna bakom förbuden av just Carrie handlar främst om att den innehåller grovt våld, olämpliga sexuella scener (till exempel att Carrie får sin första mens) och att skildringen av den religiösa mamman skulle vara en attack på kristendom.
R.F. KUANG – BABEL
Utgiven 2023 i USA. Svensk översättning: Fredrika Spindler
Hugopriset är ett prestigefyllt internationellt litteraturpris inom science fiction-genren som delats ut varje år sedan 1953. Platsen för prisceremonin varierar och 2023 ägde den rum i Chengdu i Kina. Nomineringar till priset sker av medlemmar i World Science Fiction Society, där även läsare har möjlighet att nominera sina favoriter. De böcker som får flest röster är sedan de som tävlar om priset. 2023 visade det sig i efterhand att vissa verk och författare tagits bort från den slutliga nomineringslistan, trots att de fått tillräckligt många röster för att vara med i finalomgången. Läckta mejl avslöjade att administratörer på Hugopriset uppmanat sina medlemmar att tänka på vad som kan anses vara politiskt känsligt i Kina, exempelvis Taiwan eller Tibet, när de gjorde sina nomineringar.
R. F. Kuangs roman Babel var en böckerna som drabbades av detta. Kuang har kinesiskt påbrå och har varit öppen kring politiska tabun i Kina, till exempel att hennes pappa var en del av rörelsen på Himmelska fridens torg 1989.
Ursula K Le Guin – Mörkrets vänstra hand / Left Hand of Darkness
Utgiven 1969 i USA. Svensk översättning: Torkel Franzén
Science fiction-romanen Mörkrets vänstra hand är ett av Ursula K. Le Guins främsta verk och har vunnit flera stora priser i genren, bland annat Nebulapriset och Hugopriset. Boken handlar om planeten Vinter där invånarna varken är män eller kvinnor, utan androgyna, och undersöker vad som händer med ett samhälle när kön inte längre spelar någon roll.
Mörkrets vänstra hand har främst ifrågasatts av konservativa grupper i USA som motsätter sig bokens genusperspektiv och menar att den är sexuellt explicit, obscen och innehåller grovt språk. Den är en av flera böcker som lobbyorganisationen Clean up Alabama har försökt få biblioteken i Cullman county i Alabama att ta bort ur sina samlingar. Flera av böckerna som de försökt rensa ut från biblioteken har tydlig hbtqi-tematik, däribland Mörkrets vänstra hand.
När boken kom ut ifrågasattes den också från feministiskt håll där man menade att Le Guin inte gick tillräckligt långt i sin kritik av samhällets könsnormer.
ASTRID LINDGREN – BRÖDERNA LEJONHJÄRTA
Utgiven 1973 i Sverige
Bröderna Lejonhjärta är en av Astrid Lindgrens mest hyllade böcker. Berättelsen följer de två bröderna, Karl och Jonatan, som efter att de båda dött unga återförenas i Nangijala, landet bortom stjärnorna. Där tvingas de delta i en strid mot en ondskefull tyrann och kämpar för rättvisa och frihet. Tematiken kretsar kring mod, vikten av att konfrontera faror och orättvisor, livet efter döden och den starka kärleken mellan syskon som kan övervinna stora hinder, till och med döden själv.
Det har diskuterats huruvida Bröderna Lejonhjärta är lämplig för barn på grund av den raka skildringen av döden och självmord. Det är dock inte av den anledningen som boken förbjudits.
I det forna Tjeckoslovakien kunde inte boken officiellt publiceras förrän 1992, först efter att kommunistregimen hade fallit, eftersom den ansågs inspirera befolkningen till att göra uppror mot makten. Boken hittade trots detta en väg in i landet redan 1981 genom en så kallad samizdatutgåva som spreds underjordiskt. Boken smugglades in, översattes och trycktes på tunna pappersark som bands ihop för hand. Boken blev genom detta en aktiv upprorshandling.
Liu Cixin – Trekropparsproblemet / 三体
Utgiven 2008 i Kina. Svensk översättning: Anna Gustafsson Chen
Liu Cixins science fiction-roman Trekropparsproblemet har blivit en internationell succé och blev den första översatta romanen att vinna det prestigefulla Hugopriset.
Boken inleds med en detaljerad beskrivning av våldet under kulturrevolutionen i Kina, ett ämne som ofta censureras i landet. Trots detta har boken i stort sett klarat sig undan censur och förbud i landet, men inte helt. I det kinesiska originalet ligger nämligen skildringen av kulturrevolutionen i mitten av boken och Liu Cixin har själv medgett att han tänkt sig att den skulle ligga i början men ändrade det för att undvika den statliga censuren. Liu har till och med uppmanat kinesiska läsare att läsa boken i översättning just av den här anledningen.
SARAH J. MAAS – A COURT OF MIST AND FURY / ETT HOV AV DIMMA OCH VREDE
Utgiven 2016 i USA. Svensk översättning: Carina Jansson
Ett hov av dimma och vrede är den andra delen i Sarah J. Maas episka fantasyserie ”Ett hov av taggar och rosor”. Boken är en av de mest ifrågasatta och förbjudna böckerna i amerikanska skolor och bibliotek de senaste åren. Argumenten som används för att förbjuda boken handlar oftast om att den skulle vara sexuellt explicit, men den har också ifrågasatts för att ha våldsamt och olämplig innehåll.
Skolåret 24/25 var Sarah J. Maas den tredje mest förbjudna författaren på amerikanska skolor (162 bokförbud totalt) och två av böckerna i serien, en av dem Ett hov av dimma och vrede, var med på topp 10-listan över mest förbjudna böcker i USA det skolåret. Ett hov av dimma och vrede hamnade även på plats 7 på American Librarys Associations lista över böcker som utsatts för flest förbudsförsök under 2025.
Sarah J. Maas som författare har också blivit starkt ifrågasatt av sina läsare för representationen i hennes böcker, till exempel hur icke-vita och hbtqi-karaktärer skildras i böckerna.
GEORGE ORWELL – 1984
Publicerad 1949 i Storbritannien. Svenska översättningar: Thomas Warburton, Nils Holmberg, Ragnar Strömberg, Christian Ekvall
George Orwells dystopiska klassiker har alltid varit en vagel i ögat på auktoritära stater och är en av de mest förbjudna böckerna genom historien. Boken var förbjuden i Sovjetunionen fram till 1990. Den förbjöds när det blev tydligt att den var satir som utgick från Stalins ledarskap och låg lite för nära sanningen gällande det sovjetiska samhället.
I mer modern tid har Lukasjenkaregimen i Belarus klassat 1984 som extremistlitteratur. En förläggare och bokhandlare i landet arresterades för att de tillhandahöll den extremistklassade boken, och upplagan konfiskerades av myndigheterna.
Lokalt i USA har boken förbjudits från framför allt skolor på grund av att innehållet har setts som politiskt kontroversiellt genom att vara prokommunistisk och indoktrinerande. 1984 har också plockats bort från skolor i USA med argumentet att den är sexuellt explicit.
Philip Pullman – Guldkompassen / Northerns Lights
Utgiven 1995 i Storbritannien. Svensk översättning Olle Sahlin
Guldkompassen är första delen i Philip Pullmans populära bokserie Den mörka materian (His Dark Materials) om Lyra Belacqua och Will Parrys resor i parallella världar. Böckerna har vunnit flera priser och 2005 tilldelades Pullman Astrid Lindgren Memorial Award.
Bokserien anklagas för att vara anti-kristen eftersom överheten i boken är en teokrati som motarbetar all vetenskap som går emot de religiösa sanningarna. När American Library Association sammanställde alla förbudsförsök på amerikanska bibliotek under 00-talet hamnade Pullmans bokserie på åttonde plats. På en katolska skola i Ontario i Kanada plockades Guldkompassen bort från skolbibliotekets hyllor eftersom de ansågs vara anti-religion, men böckerna kom senare tillbaka till biblioteket.
Pullman har själv sagt att han blev glad när han hörde att hans bok var en av de mest förbjudna i USA eftersom han dels retat upp censurivrare, dels för att alla typer av förbud gör läsare intresserade och får dem till bokhandeln.
J.K. ROWLING – HARRY POTTER
Utgiven 1997-2007 i Storbritannien. Svensk översättning: Lena Fries-Gedin
Böckerna om den unga trollkarlen Harry Potter har förbjudits i flera länder, bland annat USA, Bulgarien, Förenade Arabemiraten och Grekland. Förbuden har framför allt handlat om att böckerna förespråkar häxkonst och ockultism, vilket religiösa grupper protesterat mot. Till och med påven Benedictus XVI har invänt mot böckerna när han 2003, då kardinal, sa att böckerna på ett subtilt sätt kan ”förvränga kristendomen i själen innan den hinner utvecklas ordentligt”.
I USA var Harry Potter-serien de böcker som utsattes för allra flest förbudsförsök under 00-talet. 2022 anordnade en präst i Nashville ett bokbål där bland annat Harry Potter-böckerna brändes. Även i Alamogordo i New Mexico anordnades 2001 ett bokbål av en lokal kyrka där böckerna brändes. På en katolsk skola i Nashville plockade man 2019 bort Harry Potter-böckerna eftersom de innehåller förbannelser och besvärjelser som riskerar att frammana onda andar om en människa läser dem – detta efter att skolan varit i kontakt med exorcister som rekommenderat att de tar bort böckerna.
Böckerna har stött på problem också i Sverige. En kristen privatskola i Örkelljunga plockade 2003 bort Harry Potter från sitt skolbibliotek. Rektorn, som samtidigt medgav att han inte läst böckerna, sa i samband med att de plockade bort böckerna att de på skolan inte gillar ”den ockultism som finns i böckerna” och att de inte går ihop med kristen tro. Rektorn sa också att om en elev själv hade tagit med sig en Harry Potter-bok till skolan hade personalen tagit ett samtal med eleven om det.
Harry Potter-böckerna har också bojkottats, inte till följd av innehållet, utan till följd av författaren J.K. Rowlings åsikter och uttalanden om transpersoner. Utöver att läsare öppet tagit avstånd från Rowling och böckerna har till exempel bokhandeln Booksmith i San Fransisco tagit bort Harry Potter-böckerna från sitt utbud på grund av Rowlings anti-transaktivism.
Margit Sandemo – Sagen om isfolket
Utgiven 1982–1989 i Sverige
Den 47 böcker långa bokserien Sagan om isfolket av svensk-norska Margit Sandemo har både hyllats och kritiserats genom åren. På 1980-talet motsatte sig kristina grupper böckernas icke-kristna tema och övernaturliga varelser, och de fördömde bokserien eftersom de tyckte att böckerna bland annat fördärvade ungdomen. Sandemo anklagades för ockultism och satanism, och religiösa grupper i både Sverige och Norge anordnade bokbål där Sagan om isfolket brändes. Även på norska och svenska bibliotek var det svårt att få tag i bokserien. Kritiker avfärdade böckerna, trots deras framgång, för att enbart vara så kallad ”kiosklitteratur” som inte hörde hemma på biblioteken.
Mary Shelley – Frankenstein
Utgiven 1818 i Storbritannien. Svensk översättning: Monica Stolpe, Anna Pyk, Gerd Karin Nordlund, Måns Wiberg.
Mary Shelleys Frankenstein räknas av många som den första science fiction-romanen. Den är också en bok som förbjudits och utmanats flitigt sedan den kom ut, ofta med religiösa motiv eftersom man ansåg det blasfemiskt att Victor Frankenstein spelar gud genom att skapa liv.
Boken förbjöds i Sydafrika under apartheidregimen på för att den ansågs stötande och vulgär, men en egentlig anledning kan ha varit skildringen av hur en underordnad gör uppror mot sin herre. På senare år har Frankenstein ifrågasatts på skolor i USA för att den anses vara olämplig för unga med sitt skräcktema. På en skola i Seattle ifrågasattes boken och hur den användes i undervisningen för att prata om förtryck av marginaliserade grupper, och att det därigenom drogs paralleller mellan Frankensteins monster och dessa grupper.
J.R.R TOLKIEN – Sagan om ringen / THE LORD OF THE RINGS
Utgiven 1954–1955 i Storbritannien. Svenska översättningar: Åke Ohlmarks, Erik Andersson
J. R. R. Tolkiens stilbildande fantasyepos har förbjudits vid flera olika tillfällen lokalt i USA på grund av att den innehåller övernaturliga fenomen som trolldom. Kristna grupper har hävdat att Sagan om ringen främjar satanism och i delstaten New Mexico förbjöds böckerna för att den ansågs vara hednisk och för att det förekom rökning i böckerna. I staden Alamogordo anordnade en lokal kyrka 2001 ett bokbål där bland andra Sagan om ringen-trilogin och Harry Potter-böckerna brändes.
Sagan om ringen kunde inte heller ges ut i Sovjetunionen eftersom den sovjetiska censuren tolkade skildringen av Sauron och Mordor i öst som kritik av landet. Detta stoppade dock inte boken från att nå ut i landet. Sagan om ringen trycktes i hemlighet och spreds i underjordiska nätverk som så kallad samizdat (samizdat är från början ett ryskt ord som kan översättas till ”självförlag”) vilket var en vanlig metod att komma runt censuren i östblocket vid den här tiden. Det finns bevarade exemplar av dessa på biblioteket Libri Prohibiti i Prag som samlar och arkiverar samizdatskrifter.
Kurt Vonnegut – Slakthus 5 / Slaughterhouse-Five
Utgiven 1969 i USA. Svensk översättning: Olov Jonason
Kurt Vonneguts klassiska anti-krigsskildring Slakthus 5 mötte kritik i USA direkt när den kom ut. Man försökte förbjuda den på grund av grovt språk, omoral, skildringar av sex och hbtq-personer och att den var anti-kristen. Skolor i bland annat Michigan, North Dakota och New York förbjöd boken på olika sätt åren strax efter att den publicerades.
I North Dakota gick en skolstyrelse så långt att de eldade upp boken i skolans ugn. När Kurt Vonnegut, en stark förespråkare för yttrandefrihet, fick reda på detta skrev han ett brev till skolstyrelsens ordförande där han bland annat skrev hur förolämpad han blivit av deras anklagelser och varför det är oamerikanskt att förbjuda och bränna böcker. Här ett utdrag från brevet:
”Perhaps you will learn from that that books are sacred to free men for very good reasons, and that wars have been fought against nations which hate books and burn them. If you are an American, you must allow all ideas to circulate freely in your community, not merely your own […] You should also resolve to expose your children to all sorts of opinions and information, in order that they will be better equipped to make decisions and to survive.”
Slakthus 5 var också en av böckerna i det uppmärksammade Högsta domstolen-fallet Board of Education v. Pico där flera elever, under ledning av 17-åriga Steven Pico, protesterade mot att skolstyrelsen plockat bort flera böcker från biblioteket efter att en föräldragrupp skickat en lista till skolan med vad de tyckte var olämpliga böcker. Eleverna stämde skolan för brott mot deras yttrandefrihet och fallet tog sig hela vägen upp till Högsta domstolen där eleverna till slut vann 1982, om än med knapp majoritet och flera invändningar. Fallet var första gången som Högsta domstolen tog ställning till rätten till information på bibliotek enligt första tillägget.
Oscar Wilde – Dorian Grays porträtt / The Picture of Dorian GraY
Utgiven 1890 i Storbritannien. Svensk översättning: Astrid Borger, Nils Selander, Christian Ekvall
Oscar Wildes klassiska filosofiska och gotiska roman publicerades för första gången 1890 i tidskriften Lippincott's Monthly Magazine och gavs senare ut i bokform 1891. Berättelsen väckte stor uppståndelse under sin tid, men vad som inte har varit allmänt känt fram till 2011 var att tidskriftens redaktör JM Stoddart, utan Oscar Wildes vetskap, hade strukit cirka 500 ord ur manuskriptet som antyder romanens homosexuella romans. Detta trots att tidningen var liberal för sin tid. Strykningarna gjorde att romansen finns mer mellan raderna, vilket är svårare att säga om den ocensurerade versionen där den är tydlig.
När Dorian Grays porträtt skulle ges ut som bok tvingades Wilde också själv att skriva om vissa delar på grund av debatten kring boken och att förläggaren Henry Vizetelly strax innan hade fängslats för utgivningen av en annan så kallad oanständig roman.
För svenska läsare skulle det dröja till 2024 innan en översättning (Christian Ekvall) av det ocensurerade originalmanuskriptet kom ut på Bakhåll förlag.
Jevgenij Zamjatin – Vi / Мы
Utgiven 1924 i Sovjetunionen. Svensk översättning Sven Vallmark.
Jevgenij Zamjatins dystopiska klassiker Vi handlar om ett samhälle där medborgarna lever i en stad gjord av glas och är totalt kontrollerade av staten. Boken har inspirerat många kända författare sedan den kom ut, bland annat George Orwell som sagt att boken var en förebild när han skrev 1984.
Vi var den första boken som förbjöds av den sovjetiska censurmyndigheten Glavlit och den kunde därför inte ges ut i Sovjetunionen. Istället smugglades den ut ur landet och kom ut som engelsk översättning (av Gregory Zilboorg) i New York 1924. Först 1954 kom boken ut på ryska och inte förrän 1988 kunde den ges ut i Sovjetunionen.
Hela listan över förbjuden litteratur uppdateras kontinuerligt. Hitta fler förbjudna och censurerade böcker där.